Området vi bor i
Här hittar du information om Gröndal och området där kvarteret Akterspegeln 18 har en central plats.
Gå till fliken Gröndal idag för att hitta annan aktuell information.
Under början av 1960-talet lät Engkvist bygga föreningens bostadshus samt butiks- och kontorslängan under bostadshusen som idag också ingår i föreningen. Kvarteret Akterspegeln stod klart 1963.
Följ länken för att se historiska bilder på vår fastighet i ett större format.
Mer historisk information om Gröndal, även att länka vidare till.......
Egendomen Gröndal (även kallad Stora Gröndal då ett till Gröndal, Lilla Gröndal kallad, fanns nära Skanstull på Enskede gårds ägor) hörde tidigare till Hägerstens gård, men friköptes 1779. Det kom därefter att främst nyttjas som sommarnöje. Inom den nuvarande stadsdelens gränser fanns vid den tiden ytterligare sommarnöjen, exempelvis Stora Fågelsången, Charlottendal och Ekensberg. På 1830-talet fanns det sex reguljära roddbåtsförbindelser och fyra vevslupsförbindelser till Gröndal och Liljeholmen från centrala Stockholm; de flesta utgick från Riddarholmskanalen.[4]
Efter Västra Stambanan och Liljeholmens stations tillkomst på 1860-talet förändrades emellertid områdets karaktär. Industrier började anläggas, exempelvis Ekensbergs Varv vilket startade 1873. Fler industrier växte fram, bland annat en svavelsyrefabrik och snickerifabrik. Nynäs var ett sådant industriområde, beläget vid norra sidan om sjön Trekanten. Här fanns fram till 1980-talet arbetarbostäder och småindustrier. Idag är området en park. Strax sydväst om Nynäs ligger Trekantenbadet.
Från 1910-talet fram till 1950-talet fanns också en livlig varvsindustri för fritidsbåtar i Gröndal. Under 1920- och 1930-talen fanns inte mindre än tre parallella rörelser vid Liljeholmsviken - Janssons Båtvarv och Nya Varvet som tillverkade både segel- och motorbåtar samt Lövholmsvarvet som förutom sin huvudproduktion av större tonnage även tillverkade Petterssonbåtar. Båtkonstruktören C G Pettersson hade kontor vid Lövholmsvägen vid seklets början.
År 1898 ingick Gröndal i det nybildade Liljeholmens municipalsamhälle. Samma år såldes den 41 hektar stora egendomen Gröndal till Gröndals Tomt- och byggnadsaktiebolag.[5] Tomtförsäljning i större skala började dock inte förrän 1904. En kåkstad växte snabbt fram, och i ett reportage i Dagens Nyheter sommaren 1905 kan man läsa att Gröndal saknar både ordentliga vägar samt vatten- och avloppsledningar.[6].Från 1908 kom Stockholms södra tomt AB att leda denna exploatering. Företaget hade för 3.5 miljoner kronor köpt den mark som tidigare ägts av Gröndals Tomt- och Byggnadsaktiebolag.[7] Stadsdelen hade då börjat bebyggas med stora hyreshus (byggmästarvillor) och en stadsplan hade upprättats där byggnader upp till fem våningar tilläts. Bara under 1910 uppfördes 15 femvåningshus med 1–5 rum och kök, alla utrustade med vattenklosett, något nytt vid denna tid.[8]
Gröndal uppgick tillsammans med resten av Liljeholmens municipalsamhälle och Brännkyrka kommun i Stockholms stad 1913. År 1926 blev Gröndal en stadsdel i Stockholms stad, men namnet var dock Ekensberg fram till 1934; stadsdelens gränser ändrades också då. Under 1940-talet blev Gröndal känd genom den sanering av industrier och bristfälliga bostäder som byggmästare Olle Engkvist lät genomföra. I dess plats uppfördes bl.a. de berömda stjärnhusen och terrasshusen ritade av Backström och Reinius. En del av fabrikerna kom dock att ligga kvar och nya tillkom även, exempelvis en industribyggnad för LM Ericsson.
På 1960-talet anlades Essingeleden som skär genom Gröndal och Liljeholmen. I samband med detta stora vägbygge uppfördes även tre stora broar som berör Gröndal; Gröndalsbron, Gröndalsviadukten och Blommensbergsviadukten. Under 1970-talet var industriernas tid i Gröndal helt förbi. Ekensbergs Varv nedlades 1972 och området bebyggdes under 1980-talet med bostäder. Idag påminner bland annat den gamla sjökrogen "Ekensbergs värdshus" från mitten av 1700-talet, som var varvets kontor, om den tidigare varvsepoken. Huset är ombyggd till bostadshus och k-märkt. Vid slutet av Mörtviken ligger den så kallade "Ekensbergsfemman" (även Gula Villan), en arbetarebostad, som enligt uppgift ska tidigare ha stått inne på varvsområdet, men senare ha flyttats till sin nuvarande plats.
Bostadsbebyggelsen på Ormbergets östra del längs gatorna Utkiksbacken och Sjöbjörnsvägen är den enda samlade bebyggelsen som finns bevarad av de typiska arbetarbostäderna från sekelskiftet 1900 i Stockholm. Husen är idag kulturhistoriskt värdefulla och ett riksintresse för kulturmiljövården. Ett av husen, som kallas "Villa Utsikten" har en lökkupol på taket. Kupolen har blivit ett känt riktmärke i Stockholms stadsbild
Byggnader och områden i Gröndal i urval
I alfabetisk ordning:
| Bild | Artikelnamn | Adress, läge | Typ | Kort beskrivning |
|---|---|---|---|---|
| Aromatics byggnad | Bryggvägen 12-14 | Industri | Aromatics byggnad uppfördes mellan 1945 och 1950 för Aromatic Industri AB efter ritningar av arkitekt Gunnar Jacobson. Huset blev känt för sin stora neonskylt. Skylten togs ner år 2014 och huset revs 2015. Här byggs nu 400 nya lägenheter. | |
| Blommensbergsskolan | Blommensbergsvägen 116 | Skola | Blommensbergsskolan är en kommunal grundskola som uppfördes mellan 1890- och 1920-talen efter ritningar av Georg A. Nilsson. | |
| Blommensbergsviadukten | Del av Essingeleden | Motorvägsbro, viadukt | Bron, som spänner över Vintervikens dalgång anlades samtidigt med Essingeleden i början av 1960-talet. Längden är 300 meter och den maximala spännvidden är 21 meter. | |
| Charlottendal | Gröndalsvägen 11 | Malmgård | Charlottendal var en av flera mindre gårdar och torp som 1779 avsöndrades från Hägerstens gård och omvandlades till små herrgårdsliknande sommarnöjen. På 1950-talet bodde här byggmästaren Olle Engkvist. | |
| Ekensberg | Mellan Mörtviken och Essingesundet. | Basområde | I västra delen av området låg åren 1873-1971 Ekensbergs Varv. Efter det att varvsverksamheten avvecklats uppfördes bostadshus på 1980-talet, de nyaste är byggda 2009. | |
| Ekensbergs Varv | Mellan Mörtviken och Essingesundet. | Skeppsvarv | Ekensbergs varv anlades år 1873 av Stockholms Transport- & Bogserings AB. Verksamheten lades ner 1971 av dåvarande ägare Salénrederierna. | |
| Ekensbergs värdshus | Gröndalsvägen 184. | Värdshus, kontor föreningslokal | Byggnaden härrör från 1700-talets första hälft och fungerade tidvis som sjökrog, därav namnet ”värdshus”. Under 100 år fanns Ekensbergs Varvs kontor i huset. Idag är byggnaden k-märkt och innehåller utrymmen för den lokala hyresgästföreningen. | |
| Gröndalsbron | Del av Essingeleden | Motorvägsbro, spårvägsbro | Bron sträcker sig över Essingesundet mellan Gröndal och Stora Essingen. Den består av tre delsegment på 70, 120 och 70 meter längd och har en segelfri höjd på 26 meter. | |
| Gröndals kyrka | Gröndalsvägen 61 | Kyrka | Kyrkan som tillhör Hägerstens församling i Stockholms stift invigdes 1969 och är byggd efter ritningar av arkitekterna Backström & Reinius. | |
| Gröndalsviadukten | Del av Essingeleden | Motorvägsbro | Bron, som spänner över Mörtvikens dalgång anlades samtidigt med Essingeleden i början av 1960-talet. Längden är 300 meter och den maximala spännvidden är 21 meter, samma mått som Blommensbergsviadukten. | |
| Gula Villan | Gröndalsvägen 153 | Bostadshus | Gula villan, även kallad "Ekensbergsfemman", var ursprungligen bostadshus för arbetare vid Ekensbergs varv och uppfördes troligen omkring 1880. | |
| Mörtviken | Område söder om Ekensberg | Vik, bostadshus, småbåtshamn | I Mörtvikens dalgång byggdes på 1870-talet bostäder för arbetare i Alfred Nobels dynamitfabrik i Vinterviken. Som mest fanns här tre bostadshus, handelsbod, förråd och flera utedass, några finns kvar. | |
| Nynäs | Lövholmsvägen 35-65 | Industriområde | Nynäs är ett område vid norra sidan om sjön Trekanten. Här fanns fram till 1980-talet arbetarbostäder och småindustrier och här bakades den kända "Nynäslimpan". Idag är området en park. | |
| Ormberget | Område i norra Gröndal | Berg, bostadshus, klippbad | Ormberget är ett berg och ett område på norra Gröndal med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från sekelskiftet 1900 längs Utkiksbacken. Här finns även ett klippbad i Mälaren. | |
| Stjärnhusen | Kring Sjöbjörnsvägen | Bostadshus | Området uppfördes som stjärnhus åren 1944 till 1946 samt 1958 till 1962 av byggmästaren Olle Engkvist efter ritningar av arkitektduon Sven Backström och Leif Reinius. | |
| Sjöfortet | Sjöbjörnsvägen 66 | Industri | Sjöfortet är Gyllings industrilokal från 1947 som 1967 köptes av KF och byggdes om till kontorslokaler. 1998 renoverades byggnaden och byggdes om till flerbostadshus. | |
| Stora Fågelsången | Längs Lövholmsvägen | Koloniträdgård, sommarnöje | Stora Fågelsången var en av flera mindre gårdar och torp som i slutet av 1700-talet avsöndrades från Hägerstens gård och omvandlades till små herrgårdsliknande sommarnöjen. Se även Charlottendal. | |
| Terrasshuset | Gröndalsvägen 48-58 | Bostadshus | Byggnaden uppfördes som terrasshus åren 1958 till 1962 av byggmästaren Olle Engkvist efter ritningar av arkitektduon Sven Backström och Leif Reinius. Terrasshuset i Gröndal var de första som uppfördes i Sverige. | |
| Trekanten (sjö) | Mellan Gröndal och Liljeholmen | Insjö | Trekanten ligger i ett parkområde vid Liljeholmen-Gröndal. Fram till mitten av 1800-talet hette sjön Trehörningen. På norra sidan finns en badplats. |